En glasburk och två koppar kaffe
Jag tror min karma ligger ganska mycket back just nu. När jag tänker tillbaka på de två senaste veckorna så är dom ganska så gråa. Tänk att livet kan vara en sån berg och dal bana, att man verkligen har perioder där livet jobbar lite emot en på nåt sätt. Jag försöker tänka att allt har sin mening och att man behöver motgång för att uppskatta framgång, men just nu är det ganska tungrott. Jag kan faktiskt inte se meningen med allt det här just nu..
Och det hela började med en tung dag på jobb. En dag jag inte får lov att kommentera vidare, men det var den dagen det började. Ni vet att man ibland, kanske en gång om året (iaf vi som älskar vårt jobb) har en sån dag när man känner att "nu skiter jag i det här, jag ger upp"? Det var den dagen. Den dagen gick någon dag senare över i en magsjuka som höll i sig i nästan 10 dagar, med andra ord troligen en "kycklingbakterie". Under dom här 10 dagarna avlivades min bästa vän någonsin, alldeles för tidigt, men utan alternativ. Min fina Nanowa blev bara 14 år och jag kunde inget göra åt det, vi övervägde verkligen alla utvägar. I tisdags vet ni ju alla vad som hände.. Om inte så scrolla ner till inlägget före det här. Och igår fick jag ett annat tråkigt besked, också något jag inte kan kommentera här, men som kan komma att ha en stor betydelse för min framtid, i alla fall de kommande 5 åren.
Jag hoppas att det vänder nu, att det går uppåt. Vi behöver lite medvind här, eller åtminstone en nerförsbacke.
Blev påmind idag om den där historien om glasburken och de två kopparna kaffe.. Så det är min plan nu, jag fyller min glasburk med golfbollar och småsten och låter det räcka så.
