Vart tog jag vägen?
Jisses, nu var det längesen jag uppdaterade här! Mitt internet har vart helt ding så jag har hållt på att bråka med fanskapet, vilket slutade i en omformatering av hela skiten!
Det har hänt massor och ingenting i veckan.. I Lördags firade vi Malin med kareoke, god mat och maaaaaassor med vin. Sen åkte dom in till stan och jag gick hem eftersom att plånboken var totaltom eftersom att CSN gjort fel med mina pengar och det fattades typ sådär 5500 spänn.. yeiii... eller inte.. (men tur är att problemet är löst och pengarna kommer imorrn!) I söndags blev det kalas för malin igen, men denna gång med släkten. mycket trevligt och åsas mat slår det mesta kan jag tala om!
I Måndags kom Mia hem från sthlm, så det blev hampan och en cider eller två. Tisdagen började med en super frukost med tjejjerna och slutade i en fenomenal fylla och massor av rabalder, behöver jag säga mer? Kan ju berätta att mitt tillstånd var så illa att mitt smartaste uttalande den kvällen var; - Jag skulle kunna äta halva kön till frukost!
Dvs, IQn var grymt låg, hahah=)
Igår hade jag såklart en sanslös bakfylla men kan inte påstå annat än att jag förtjänade det så det var ryggläge heeeela dagen. Och idag har det varit strand och steka och sen en mysig kväll på hampan igen. De andra gick till Swea men jag gick hem.. Tråkig, jag vet, men det hände verkligen ingenting i min kropp och de andra låg hästlängder framför mig, så då kändes det som att jag kan lägga pengarna på nåt vettigare..
Sen vet jag inte vad som har hänt med mig. Inte för att jag någonsin påstått att jag skulle vara någon Kate Moss, men jag känner mig aldrig någonsin snygg längre. Jag undrar var de där dagarna/kvällarna tagit vägen, då man bara kunde känna sig helt fantastisk om än bara för ett par timmar. Självförtroendet är just nu i botten, och inget känns bra eller sitter snyggt. Såklart vet jag att det osexigaste som finns är en tjej med dåligt självförtroende (och på delad 1a plats, en som är så full att hon inte kan gå), men ibland så händer det. När man känner att man inte räcker till och man ser sig omkring på sina fantastiskt snygga tjejkompisar och undrar hur sjutton dom bär sig åt. Finns där inte bara ett litet piller eller nåt som lagar allt det där som är sönder på ett ögonblick? Och ett till som ser till att det håller ihop för resten av livet?
Vart tog jag vägen?
